Många traditioner förändras med tiden, och en hel del av de sociala regler som gällde för 100 år sedan gäller inte idag. Men vett och etikett kan vara något att luta sig mot i svåra situationer. Det blir tydligt när någon avlider.
För den som går på sin första begravning kan kännas obekvämt att inte känna till vilka regler som gäller. Om man har läst på innan om hur en begravning går till, och hur man bör agera, känns det för det mesta något lättare.
Det allra första att bekymra sig om, som inbjuden till en begravning, är klädseln. Det händer att det står angivet ”ljus klädsel” i dödsannonsen, men annars är det mörk klädsel som gäller. För herrar innebär detta svart eller mörkblå kostym, vit skjorta och svart slips. Anhöriga till den avlidna bär vit slips. För kvinnor gäller ledorden mörkt och sobert. Glöm inte att ta med en blomma att lägga på kistan. Undantaget är om det står ”Ingen defilering” i dödsannonsen. Över huvud taget är dödsannonsen den viktigaste källan till vad som gäller på begravningen, framför allt om man inte känner den avlidnas anhöriga särskilt väl.
Texten i dödsannonsen
I dödsannonsen står det ofta angivet vad som gäller vid begravningen. Om man inte känner till de uttryck som används kan det dock vara svårt att veta vad som egentligen menas.
- Längst ned står det när och var begravningen äger rum. Det kan dock stå ”begravningen äger rum i stillhet”, vilket innebär att det endast är de närstående som kommer att närvara. Man kan dock skicka blommor till begravningen ändå, eller till någon av de anhöriga.
- ”Tänk gärna på Cancerfonden/Rädda Barnen/Amnesty” eller någon annan förening betyder att man istället för att skicka blommor kan hedra den bortgångnes minne genom att skänka pengar till den organisation som anges.
- Ibland publiceras inte dödsannonsen förrän efter att begravningen ägt rum. Då står ingen tid för jordfästning angiven. Istället står det ofta ”Begravningen har ägt rum i stillhet”.
Ibland hålls en minnesstund efter begravningen, i församlingshemmet, på en restaurang eller i den avlidnas eller någon anhörigs hem. Ibland hålls ingen minnesstund. Då står det ofta ”Vi tar farväl vid kistan” i dödsannonsen.