Att fylla år gör alla en gång om året, och en vanlig fråga rörande födelsedagsfiranden är huruvida present ska medtas eller inte, och vad den också bör kosta – för vad är egentligen rätt och fel när det kommer till födelsdagsvett och etikett?

Något som många misstolkar när det kommer till födelsedagsfiranden är att presenten ska vara någon sorts kvitto på vad kalaset kan tänkas kosta, men det stämmer alltså inte. En present är något som givaren ger för att göra mottagaren glad, och det kan vara allt från att skicka födelsedagstårtor till kontoret födelsedagsbarnet arbetar på till att lämna över ett fint kort med några väl valda ord passande för dagen – alltså spelar det ingen roll vad presenten kostar utan det är tanken som räknas. Men för många är detta ett koncept som inte riktigt går in, något som visas extra tydligt i Magdalena Ribbings frågelåda hos Dagens Nyheter där frågorna ofta rör just presenter och dess kostnad. Just en typisk fråga om presentkostnader handlar om när födelsedagsbarnet önskat sig en present med dyr prislapp som givaren inte har råd med och Ribbings svar att lägga på minnet är hur en present aldrig är ett tvång och att det inte måste vara exakt vad mottagaren önskar sig alla gånger. Men något att tänka på är också att det är mottagaren som ska bli glad för presenten och inte givaren, så om önskemål finns bör alltså dessa tillmötesgås om önskemålen är inom rimliga ramar. Ett exempel som Ribbing tar upp i om detta i Helsingborgs Dagblad är att om givaren vill ge en kristallvas till någon som önskar sig pengar till en traktor, så är man självupptagen och kan lika gärna strunta i att ge en present överhuvudtaget. Nyckeln är att göra mottagaren glad, punkt.

Hur gör man om man får en present man inte vill ha?

Alla har vi någon gång fått en present vi inte alls önskat oss eller har användning för, vilket är ett dilemma som kommer upp många gånger i Ribbings frågelåda. Och visst finns det etikettsregler rörande detta också. I en artikel hos SVT skriver Ribbing bland annat om hur man på bästa och artigast möjliga sätt tackar nej till en present utan att göra givaren alltför upprörd eller ledsen, för ibland så passar presenten helt enkelt inte och du måste inte behålla den bara för att det är en present, om den inte kommer från ett barn som tillverkat den själv – man byter eller tackar aldrig nej till presenter från barn.

När man inte vill ha presenten:

• Fråga om att byta: har du fått en röd tröja men inte vill ha den färgen kan du tacka för presenten och försynt fråga ”tack för presenten, vad omtänksamt av dig, men jag skulle ha ännu mer nytta av en grön tröja. Finns det möjlighet att byta?” och om det inte går så behåller du presenten.
• Du har fått en ful present som givaren tillverkar själv: låt bli att använda den eller hitta ett nytt användningsområde eftersom det är tanken med presenten som räknas och inte själva föremålet.

Så tackar du nej till en present:

1. Tacka artigt för omtanke och vänlighet.
2. Om man verkligen inte tycker om presenten kan man säga liknande ovanstående ”jättefin, men jag skulle föredra den i blått, går det att byta?”
3. Be aldrig om kvittot. Eftersom man aldrig vet om en present är köpt på rea eller är en re-gift gåva så ska man fråga om det finns möjlighet att byta och om det inte gör det så får man behålla presenten som den är, eller re-gifta den själv – utanför den egna umgängeskretsen vill säga så att givaren inte upptäcker att du givit bort dennes omtänksamma present.